Typisk svensk julmat
Säger du julmat till någon och ber denne att säga det första ordet som dyker upp i huvudet så kommer denne förmodligen att utbrista: skinka! Julskinkan är den rätt som många förknippar med julen och där man gärna ser en helhetsbild – skinkan tas ur ugnen kvällen innan, den får svalna innan en skärs upp, några skivor placeras på en smörgås – gärna hårt bröd – och hemmagjord senap appliceras efter eget tycke och smak. Julen i en enda tugga för många – men så har det inte alltid varit. Faktum är att julskinkan är en relativ ny företeelse på våra julbord och att rätten introducerades först i början av 1900-talet. Innan dess åt vi förvisso gris vid våra julbord – men då i form av ett dekorerat grishuvud, grisfötter och olika typer av korvar.
Vi säger inte att det är fel att ropa julskinka då man tänker sig svensk julmat – så är det nu – men om man skulle vara petnoga så är rätten som man bör tänka istället snarare Dopp I Gryta då den funnits allra längst.
Det finns en svårighet att peka på typisk svensk julmat. På samma sätt som det finns på att peka på en typisk svensk person. Vi är alla olika och skillnaderna mellan norr och söder blir väldigt tydliga då det kommer till julmat. Likaså mellan olika län och regioner. Ska vi fortsätta att dra detta längre så finns det enorma skillnader mellan olika familjer och vad de anser vara typisk svensk julmat också. Alla har olika traditioner och alla har en historia att förvalta eller förkasta; det fina med julmat är att vi själva bestämmer över vad som serveras. Varje familj är unik och skapar sina egna traditioner.
Däremot så kan vi peka på några rätter som brukar finnas på ett svenskt julbord –oavsett var i Sverige man befinner sig – och detta gör vi innan vi pekar ut några regionala skillnader:
- Julskinka
- Prinskorv
- Köttbullar
- Gravad lax
- Sill
- Risgrynsgröt
- Janssons frestelse
Där har vi ett genomsnittligt svenskt julbord och de ovan nämnda rätterna kan du förvänta dig att se oavsett om du befinner dig i ett radhus i Malmö, i en tvårumslägenhet i Stockholm eller i en större villa i Kiruna. Dock – här kommer några intressanta skillnader mellan olika landskap och regioner gällande julmaten.
Skåne: Luad ål (oflådd, saltad och grillad- eller rökt ål) och brunkål.
Östergötland: Bruna bönor och fläskkorv
Öland. Stekta kroppkakor i en mindre storlek
Hälsingland: Äggost, rörost och grynkaka.
Gotland: Saffranspannkaka
Uppland: Julgädda
Västergötland: Grynkorv och bruna bönor
Ångermanland: Blana (en blandning av grädde och messmör)
Som man kan se så skiljer det sig ganska väsentligt mellan regioner och län i vårt stora land. Rådet är att prova på det mesta – vem vet; kanske börjar din familj i Norrbotten att se den uppländska julgäddan som en självklar del av ert julbord?
Hur ser framtidens julmat ut?
Framtiden är alltid svår att sia om och så även gällande svensk julmat. Som vi sett ovan så har många rätter bytts ut mot nykomlingar. Nykomlingar som i sin tur numera är att anse som ganska givna maträtter att ställa på ett julbord.
Skinkan är - som sagt - inte purung i sammanhanget och man kan väl tänka sig att den rätten mötte visst motstånd då den först introducerades. Det är ju gärna så med traditioner. Man vill inte förändra till en början, men i takt med att tiden går så vänjer man sig och accepterar den nya given.
Vart vill vi komma med allt detta? Ja, det kanske i framtiden kan bli tal om ett mer vegetariskt julbord. Vegetariskt?! Vi vet att detta ord för många är en direkt hädelse och som aldrig får nämnas i samband med julbordet. Men, faktum är att många redan idag har börjat ta trevande steg mot en mer vegetarisk meny och att den yngre generationen är mer vänligt inställda till att ställda animaliska rätter åt sidan. Detta både av etiska och miljömässiga skäl.
Därför så kan det mycket väl bli så att nästa generations julbord är lite mer baserat på kost från växtriket och där mindre kött ligger framdukat. Det kommer definitivt att vara lite mer blandat än vad fallet är idag, det tror vi att de flesta kan skriva under på.
Julmat i andra länder
Världen blir mindre i och med att vi blir mer mobila och rörliga. Gränserna suddas ut i en större omfattning och vi har i och med detta också en helt ny, global, spelplan att förhålla oss till och låta oss inspireras av. Det gäller såväl för kultur som för mat - och i synnerhet för julmat.
För, hur ser det egentligen ut i andra länder? Vilka rätter ställer man fram på bordet under julen där? Finns det något land som exempelvis ligger närmare våra traditioner och - liksom vid skånsk julmat - serverar luad ål och brunkål med lite juleand (stekt anka) på sidan? Ja, det tydligaste exemplet är ju i sammanhanget ganska givet. Det är bara att åka över en bro för att se varifrån skånsk julmat hittat sin inspiration: Danmark:
I Danmark så äter man mer fågel - sprängd gås, exempelvis - vid julen och man har även influerat Skåne gällande exempelvis efterrätter - Ris ala Malta är en typisk sådan. Även den klassisk danska rätten Brunenede Kartoffeler - Karamelliserad Potatis - har börjat leta sig över sundet och in på det skånska julbordet. Och, varför inte? Danmark ligger, trots allt närmare, Skåne än vad Norrbotten gör. Det är klart att detta påverkar.
Om vi räknar upp några andra länder och pekar på typiska maträtter som serveras i samband med julen. Några av dessa kanske ligger på din tallrik inom en snar framtid? Rådet är att låta dig inspireras och influeras. Då det kommer till julmat finns inga rätt eller fel. Möjligen kanske mindre rätt - men aldrig fel.
- Italien: I Sverige brukar man tala om sju sorters kakor - I Italien är det istället sju sorters fisk som gäller. Åtminstone i samband med julen. Detta har att göra med den katolska tron där kött, i många fall, undviks. Avslutningen sker genom en riktig delikatess i form av bakverket Struffolli.
- Frankrike. I Frankrike så är julbordet en viktig företeelse där man verkligen anstränger sig för att duka fram det bästa och endast det allra bästa. Sniglar, kastanjer, gås, gåslever, lax, musslor, hummer, anka och kalkon. Detta avslutas med en dessert vid namn La Buche de Noel - en klassiskt julstubbe. Allt detta inmundigas antingen dagen innan julafton eller efter julmässan.
- Österrike I Österrike så har fisken Karp länge varit en given klassiker på julbordet. Den yngre generationen har emellertid börjat ställa fram mer fågel - gås och kalkon - och de är idag lika givna som fisken.
- Polen. Här äter man tolv stycken vegetariska rätter - en för varje apostel - och avslutar med ett riktigt sött bakverk. Just tolv rätter är återkommande i många katolska länder. Både Ryssland och Ukraina har liknande upplägg, men där maträtterna skiljer sig åt.
- Slovakien: I Slovakien äter man en speciell surkålssoppa i samband med julen. Denna innehåller, förutom surkål, även en fetare, kryddrik korv och skinka. Mums.
Vilket land låter bäst i dina öron och vilket lands julmat frestar din gom allra mest? Det är bara att ta fram kastrullerna och börja prova dig fram. God Jul!